Vildmarken är skapad av människan för att beskriva ett område där civilisationen ännu inte fått sprida ut sig. Vildmarken är en främmande plats där människan inte hör hemma, i alla fall inte den civiliserade människan. Vildmarken används av stressade moderna stadsbor som en tillflyktsort för att ladda upp batterierna och fly det moderna samhällets stressade vardag. Det vilda och fria har förvandlats till en människocentrerad handelsvara benämnt vildmark.
Vildhet är hemma. Vildhet är det vi kommer ifrån, det vi är födda i. Vildhet är ett tillstånd som är mycket djupt rotat i vår kropp och själ. Oavsett hur mycket domesticering som civilisationen försöker trycka i oss finns vildheten djupt där nere i oss. Vildhet är samhörighet – mellan Moder Jord och alla levande varelser.
Vildmarken är utnyttjandet av vår planet. Det är en plats som människan har sparat för tillfället. En plats som bara väntar på att bli förvandlad till ett kalhygge eller industrimark. Vildmarksbegreppet är nära kopplat till naturbegreppet. Det människopåhittade begreppet naturen är inget annat än ett avståndstagande. Naturen finns där ute, där borta. Jag som bor i staden bor inte i naturen, jag bor i civilisationen. Eftersom naturen finns där borta, frikopplat från mig själv och objektifierat, kan jag göra vad jag vill med naturen. Att skada naturen får ingen konsekvens för mig som bor i staden. Det är i alla fall så stadsbor och andra civilisationsförespråkare tänker. Jag som civilisatör står maktmässigt ovanför naturen och dess djur och växter och jag har all rätt att förstöra Moder Jord på det sätt jag vill. Varje gång du använder begreppet natur berättar du att du inte längre är en del av Moder Jord. Att du är bättre. Det finns ett annat ord för detta förhållningssätt – artism eller speciesism på engelska. Eller kort och gott fascism.
I miljontals år levde människan i ett tillstånd av vildhet. Varje cell i vår kropp är skapad i samklang med Moder Jord. Hela vår själsliga hälsa grundar sig i en vildsint relation med Moder Jord. Som vilda jägare och samlare har vi organiserat oss i jämlika och maktfrånvarande nomadiska gemenskaper – en form av ursprunglig primal anarki. I miljontals år levde vi i paradiset. Tills civilisationen skapades.
Vildmarken är en produkt av civilisationen. Ju mer bofast människan blev desto mer bortkopplad från Moder Jord. Till slut var allt utanför staden, byn och åkrarna vildmark. Vildmarken är lika främmande för oss civiliserade idag som den var då. Skillnaden är att vildmarken nu för tiden i stort är utrotad. Det är bara de platser som ansetts som obrukbara som finns kvar idag. Men så klart har människan hittat sätt att göra även de sista vildmarker brukbara – om det inte är turism och grön kapitalism borras det djupt ner i jorden för att hitta sällsynta metaller och mineraler. Det är bara en tidsfråga innan vildmarken är helt utrotad och med den försvunnen har civilisationen äntligen lyckats utplåna inspirationen till sitt största hot – vildheten.
Genom att göra vildmarken till ditt hem överger du din domesticering och träder in i ett tillstånd av vildhet. I vildheten hittar du tillbaks till dig själv. Där under civilisationens mask finns det primala du, det riktiga du. I Moder Jords famn kan du klä av dig naken och tillåta dig själv att bara vara. Hitta din sanna hjärtrytm samtidigt som du blir ett med skogens, öppna viddernas, bergens, sjöns, flodens och havens rytm. Och inse att du kan finna allt du någonsin kommer behöva där i famnen på vår stora moder. Att inse att vi alla levande varelser är ett och att vi alla är beroende av varandra. Från den minsta bakterie till den största valen – vi hänger alla ihop.
Vildmarken är inkörsporten till att göra dig vild och fri. Och att vara vild och fri handlar om att djupdyka i din inneboende vildhet. Att känna samhörighet med Moder Jord och alla levande varelser.
Vildheten är vårt ursprung.
Vildheten är vår framtid – om vi vill ha en.
